I fredags snackade jag med en gamal killkompis jag inte pratar med så ofta, kom in på vanliga samtalsämnet om vad som pågår i varandras liv, han jobbade på något nytt callcenter jag är arbetslös och trött på att..


Johanna flyger in till mej vid tolv idag då jag ligger och sover middag "skynda dej ut Cissi vi har fått dusch!!!" hinner knappt vakna fören telefonen ringer och det är niklas chef som vill ha in mej på arbetsintervju VID HALV TVÅ!!

Bära in duschen, upp till johannas pappa o duscha o göra sig intervju klar, in till stan och va där redan 13.20 gott intryck eller vad ;)

Intervjun satt klockrent och jag är så taggad på att faktiskt börja jobba där.. härligt gäng på sju stycken och vilken lagkänsla. Hon ringer i eftermiddag och är det positivt besked är Cissi heltidsanställd från och med IMORGON (med julledigt 23-3e hehe)


Rutiner och jobb here I come..


Hoppas hopppas hoppas.. besked uppdateras så fort hon ringt mej, är det ett nej så okey jätte tråkigt, men men då är det bara att ta nya tag!

Har ju trotts allt aldrig gått på en intervju utan att bli anställd och kanske inte jätte meriterande så har jag gått på en del såna! Man söker ju alltid efter något bättre.. och ibland har jag gått in för hårt och sedan krachat..